Midsommar som ett asfaltsbarn
Midsommar 2021
Tänk att vi är här och kan fira midsommar. Eller ja, typ. Många är vaccinerade och smittan har gått ner, och det är alltid något. Att se alla bilder och filmer från folk som (nästan) firar som om det vore 2019 har varit väldigt uppfriskande! Jag har dock haft min ensammaste midsommar i hela mitt liv, och det har varit väldigt trevligt.
Jag gillar inte alkohol. Jag gillar smaken av vin, bubbel, öl, goda drinkar och allt sådant. Jag gillar dock inte alkohol som kultur och vad den gör med folk, framför allt i grupp och vid högtider. Jag skippade därför midsommarfirande galore i stugan! Det var inte enda anledningen, den stora folksamlingen och att alla ska använda “mitt” kök i stugan påverkade också. Oavsett varför var det ett bra beslut! Men ja, såklart tråkigt att inte få umgås med familj och kusiner som jag sett fram emot. Det kommer fler chanser!
Jag har levt som ett asfaltsbarn men promenad i Rålis, och jag fick vakna till doften av regn på sten och betong - inte helt fel! Det blev även blommor, god frukost, tårtbak och ett spontant besök av mamma och Peter. Jag bjöd på lite snabbt ihopslängd lunch och en pinocchiotårta. Vi avrundade med att åka och storhandla på Ica. Så ja, inte en traditionell Midsommar! Lite trevligt att bryta mot normen och se att det funkar minst lika bra.
Kvällen avslutades i ensamhet men färgning av bryn och middag på rester omgiven av flyttkartonger. Nu kommer jag ju tyvärr behöva flytta mycket snart och att packa ihop livet när man bor i sin drömlägenhet tar emot. Jag gör det därför gärna själv så jag kan gråta, sura och vara glad hur jag vill utan att. behöva skämmas inför någon annan.
Jag hoppas ni haft, och har, en fin midsommar! Puss på er!